Att komma hem när det fortfarande är ljust ute. Vilken känsla! Våren vill nog sätta fart tror jag. Ljuset var på väg när vi åkte i morse, och var kvar när vi kom tillbaka.
Bara för en vecka sen var det kolsvart både vid avresa och hemkomst.
Lyxen med att ha en ledig man (ja det var inte lika lyxigt i helgen då han jobbade dock) är att komma hem till dukat bord, mockade boxar och dammsugna golv.
Sen möts vi bara i dörren.
När jag kliver in, ja då kliver han ut.
Iväg på fotbollsträning.
Så jag blir kvar hemma, med två-åringen som är på väg in i första trotsåldern. Ojoj, vår lilla Loppa kan vara ett litet monster minsann! Det pendlar en hel del. Sitta i mammas knä och vara jättelugn till att sekunden senare stå upp i matstolen och kasta besticken så maten flyger!
Pust!
Men dom där andra tre, dom är inne i en så lugn period att det inte känns så farligt med lillans små brake-out stunder.
Nu ska här ätas stroganoff och matvete tills jag är precis proppmätt. Så galet gott!!
Och sen ska jag bara plocka i diskmaskinen och sen inget mer.
Inget!!
Ikväll ska jag bara sitta - med små högar av barn och tjocka filtar. Vi ska elda så det blir så varmt så det knäpper i kaminen och titta på familjen annorlunda och känna att vi kanske inte är så vanliga vi heller. Heller så annorlunda. Heller hur det nu blir...


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar