Det är på torsdagar ojämna veckor.
Tolv mils resa för en timma på en kall läktare.
Småprata med de andra mammorna och känna lyckan i att se Emilias glädje när hon hittar knapparna på Herr P.
Låta världens bästa tränare få guida dom på rätt väg.
Våra fina fina hästar. Så mycket dom ger oss, på så många sätt!
Nu ska jag försöka sova bort en envis huvudvärk.
För jag har en helg som väntar. Och em fantastisk sådan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar