Wow.
Ibland är livet så intensivt att man nästan tappar andan!
Lite så har det varit de senaste dagarna, och därav min frånvaro.
Dock jag finns och lever i allra högsta grad.
Prioriteringen har legat vid vila och energiåterhämtning när få korta stunder givits och igår verkar vi ha vänt allt tillrätta igen!
Det är inga negativa händelser som sker. Men mycket med jobb, träningar och hästförsäljning.
Att gå upp halv fem, jobba hela dagen. Komma hem till gården vid halv sex där potentiella köpare står och väntar på att få prova till-salu-häst....
Inne tidigast åtta. Natta, bada, trösta.
Äta!!
Sen återstår tvätt, disk...
Ja ni vet.
Men jag har en underbar hjälp i att Johans familj bor mindre än en mil från oss, och dessutom är behjälpliga på alla sätt när han är borta på träning varje kväll!
Har jag spekulanter på hästar så är farmor med småbarnen. Dom eldar, leker och lastar hö!
Sånt är guld värt!
Men igår hittade vi lite energi, jag och min man. Och i morse vaknade jag pigg och alert!
Idag väntar inget under kvällen mer än stalltid och så ska pojkarnas hår klippas!
Men först kontorstid!
Och dit fick Johans klocka följa med. Min älskade klocka jag fick i trettioårspresent är försvunnen. Så när jag vill ha något stort att matcha med så åker makens ena urtavla fram.
Visst måste man få dela när man är äkta makar!
Dags att åka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar