Saker som värmer

Medan Emilia och jag frös så det stack i tårna samtidigt som hjärtat värmde av det trevliga sällskapet på en kall läktare i ett ridhus fullt av tävlingsponnyer, så gräddade Johan våfflor hemma i Gula Villan.
Så när en varm kopp kaffe och nygräddade våfflor stod på bordet kände jag mig överlycklig.
Och med ny energi i kroppen lovade jag följa med på en skogstur med hästarna. I samma ögonblick mulnade det, och det hela kändes inte alls lika härligt. Särskilt eftersom det stelfrusna kroppen tyckte värmen i soffan från vardagsrummets kamin värmde gott.
Men Emilia lovade att göra färdigt Duza och med lyxen att bara sätta sig upp på ponnyskrället kunde jag ju inte tacka avstyra det hela hur varmt och slappt det än var där i soffan.

Så medan söndagssteken laddar i ugnen tar jag ponnyskrället ut i skogen.
Några galopper med Emilia och jag lär ha fått upp värmen, det är garanterat.